Spelrum
| Giraffen | 55 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 3 |
| Grisen Böjningslistan | 36 |
| Inloggade | 94 |
Mobilspel
| Pågående | 19 561 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| le-lou | 2012-05-17 12:48 | |
![]() | carlmartin - du pratar om barn, men jag tycker att lära barn att känslor och att känna är helt ok - det är bra mycket viktigare än att mana de att le och ta allt med en klackspark vareviga dag. "Sluta lipa, det leder ingen vart" är inte sant heller när vi pratar om vad det innebär att vara människa. Det är och ska vara helt ok att gråta och att vara arg eller förtvivlad, att gå omkring och förtrycka känslor leder inte till personlig utveckling utan snarare tvärtom. Ilska kan tex leda till frustration som i sin tur kan med stor sannolikhet leda till motivation och handling. Samma sak med sorg. Det är tom helt ok att ha stunder av självömkan eftersom det är när du får kontakt med dina känslor och erkänner dem som du faktiskt kan komma nån vart med dig själv, efter självömkan kommer förhoppningsvis självinsikt och reflektion, något som är helt unikt för vår ras. Det är det som gör att vi växer, det är det som gör att vi fattar rationella beslut som förhoppningsvis leder till något positivt. Folk som inte önskar kontakt med en annan sida av sig själv än den glättiga glada ytan (som i mina ögon inte är nåt annat än en fasad som döljer ett berg av innestängda obearbetade känslor) utvecklar istället cynism och en väldigt hård inställning till livet och i ett vidare perspektiv....brist på empati för andra som har det jobbigt och/eller svårt. Det är en milsvida skillnad på att underminera känslor och att fastna i dem. Bägge delarna är lika destruktiva på varsitt sätt. Att kännas vid sina känslor och bearbeta dem är det absolut mest konstruktiva en människa kan göra för sig själv och för andra. För mig förnekar LOA helt människans natur, vi är def inga robotar och jag skulle aldrig få för mig att lära mitt barn att det bara är vissa känslor som är ok, och skrämma ungen till att gå omkting och tro att olycka kommer drabba henne om hon tänker "fel". Det är snudd på misshandel faktiskt, att medvetet ge ungen ångest och rädsla för vad som kan hända om hon/han deppar är ju helt sinnesjukt. | |
| le-lou | 2012-05-17 12:49 | |
![]() | "och jag tror inte att naturkatastrofer och sjukdomar inträffar för att människor "tänker fel". däremot tror jag att det är skillnad på hur man hanterar de motgångar som inträffar. " Men då köper du inte LOA fullt ut i så fall eftersom LOA faktiskt säger att vi attraherar olycka på oss själva, och vice versa : lycka då. | |
| temperance | 2012-05-17 12:53 | |
![]() | Ungefär så skulle jag skrivit, om jag orkade. Tack le-lou. :) | |
| carlmartin - Ej medlem längre | 2012-05-17 12:55 | |
![]() | tomten - jag vet inget om entropi eller partikelfysik- du har säkert helt rätt. det skulle inte övertala mig heller - det är för svårt att relatera till. håller med om att censur av tankar och känslor är skadligt. men det är ju heller inte positivt tänkande, det är förträngning. positivt tänkande skulle vara att fullt ut erkänna hur man har det och utifrån det handla utan att göra det till en tragisk historia. | |
| temperance | 2012-05-17 12:59 | |
![]() | Sen är det skillnad på att fokusera på det som är, det som varit och det som komma skall. Givetvis är det ingenting att måla fan på väggen och förvänta sig elände, eller gräma sig över sådant som man omöjligt kunnat göra något åt. Men att vara i nuet och acceptera de känslor och det som finns här och nu är väldigt utvecklande, oavsett VAD som finns där. Sorg och ilska kan vara otroligt konstruktivt. En tragisk historia kan behöva få finnas också. Eller passivitet och självömkan. | |
| le-lou | 2012-05-17 13:00 | |
![]() | Men, det hör positiva tänkandet ni förespråkar i alla situationer kan visst benämnas som förträngning - när man har hotet över sig att lyckan endast kommer om man tänker positivt. För inte vill man väl att mer skit händer? Alltså blir det en påtvingad tanke som undertrycker äkta känslor. Hur bör man tänka när nån dör? Att det är naturligt och därför finns ingen anledning att gråta och vara förtvivlad? | |
| carlmartin - Ej medlem längre | 2012-05-17 13:07 | |
![]() | jag menar på inget sätt att man ska undertrycka sina känslor. det är skadligt. och nej, jag tror inte på LOA fullt ut. dessutom tycker jag att "the secret" glömmer att tala om hur komplext sinnet är - den fokuserar för mycket på att man kan få det man vill ha. det vore mer tjänligt att slå på att allt vad vi tänker och tror på påverkar hur vi möter världen och hur den förekommer oss. däremot är LOA inte bara bullshit. det är ju sällan något som bara är dåligt :) | |
| temperance | 2012-05-17 13:15 | |
![]() | Jag har sett the secret och även läst lite i nån av böckerna, det är absolut inte bara bullshit men heller inget särskilt nytt - en ny tillflummad och småbanal förpackning bara (främst filmen som är rent pinsamt på sina ställen), som lämnar många frågetecken men visst har sina poänger. (Som det mesta, som sagt.) Visst är sinnet mer komplext än så. Hur mycket finns det inte som vi inte är medvetna om, som både styr, begränsar och utvecklar oss? Spännande det där. | |
| le-lou | 2012-05-17 13:16 | |
![]() | men kan vi inte kalla det för hederligt vanligt positivt tänk? Något som def. inte är nytt och inte är en stor hemlighet heller. Jag gillar positiva människor och försöker vara en själv. Ibland misslyckas jag, och ibland händer underbara saker när jag är som mest depp. Oförklarligt eller hur? Jag har mkt svårt att själv ta åt mig äran av det, väljer att inte göra det heller. Ibland händer dåliga saker, ibland bra - sånt är livet och vi kan försöka göra det bästa av det som sker oavsett. Det där håller jag helt med om. Men det bästa är inte alltid att tvinga sig själv att tänka positivt mot alla odds, det är det jag motsätter starkt. Ibland är det bästa snarare att bryta ihop och komma igen tex, på botten finns det bara en väg upp tex, och det kan: hör och häpna... ske utan att man ska behöva drabbas av ångest för att man faktiskt inte kan låta bli att vara sorgsen eller rädd. Ibland är det att bara vara svag och ta hjälp av andra, vilka händelseutvecklingar kan inte ske av det? DET kan ju vara en dörr till nya möjligheter Hur fan vet vi? Vi vet ingenting, vill människor leva efter positivitet enbart fine. Men skuldbeläggningen av andra som LOA automatiskt bär med sig i sitt resonemang, den föraktar jag. Istället för att prata om en lag - för det är ingen lag av nån sort faktiskt, sen spelar det ingen roll vad de presenterar för "fakta" i boken, det finns ingen som helst vetenskaplig bäring i det och det vet varenda kotte som har nån sorts utbildning i bagaget. | |
| carlmartin - Ej medlem längre | 2012-05-17 13:19 | |
![]() | det är inget fel med att vara ledsen. men om man säger "världen är bara olycka - inget bra händer nånsin mig" när något "dåligt" händer, och låter detta tankesätt följa en genom livet så kommer man att fokusera på det som kan tyckas vara negativt allt för mycket. detta kan tyckas överdrivet uttryckt - men jag tror faktiskt att rätt många människor tänker så. sorg är naturligt. det är också naturligt att komma över det. sen är det ju så att folk dör - det händer hela tiden - är det tragiskt? det är bra att vara i kontakt med sina känslor. det bästa är att låta det som händer hända - kan man egentligen göra något annat? jag säger det igen - för jag har en känsla av att det ska sägas rätt högt innan det hörs. alla känslor är OK. | |
| carlmartin - Ej medlem längre | 2012-05-17 13:24 | |
![]() | jag håller med dig lelou - om att skuldbeläggning är en reell risk när man ställer upp det som de gör i boken. | |
| vulcan | 2012-05-17 13:43 | |
![]() | Jag tror att man kan lära sig att tänka i mer positiva banor i viss utsträckning. Dessvärre handlar det nog i högre utsträckning om medfödda personlighetsegenskaper och vad livets lotterihjul fäller ut i form av tur och otur. Den som oroar sig en hel del för något och sen faktiskt råkar ut för detta har ju "lärt sig" att det finns anledning att befara det värsta. Den som startat två företag som båda gjort konkurs kan få svårt att "tänka positivt" nästa gång i livet som vad som kan vara en gynnsam chans till förändring uppenbarar sig. Människor som mår dåligt eller befinner sig i en livskris (t ex efter att ha blivit änka/änkling) är mer mottagliga för åtminstone vissa sjukdomstillstånd - det är vad jag kan förstå rätt väl utrett. Eftersom alla sjukdomar också består av en upplevelsekomponent så är det troligt att den som redan är deprimerad och tänker i negativa banor upplever ett visst hälsoproblem som subjektivt värre än en person i bättre omständigheter som drabbas av exakt samma sak. Därifrån är det dock VÄLDIGT långt till att börja legitimera framgångsteologiskt nys av den sort som vad jag kan förstå predikas i boken/filmen som diskuteras här. Sjukdom och ohälsa drabbas vi alla av förr eller senare - oavsett hur positiva och glada vi är. Ekonomisk framgång är i en rätt hög utsträckning ett resultat av slumpfaktorer. Jag håller precis på med Daniel Kahnemanns "Thinking fast and slow" som bl.a. diskuterar detta. Positivt tänkande optimister ligger förvisso bakom de flesta framgångsrika företag. Men positivt tänkande optimister ligger också bakom mängder av misslyckade affärsidéer som slutat i konkurs och ekonomisk ruin. Det finns inga självklara sanningar och samband här som pekar i den riktning som framgångsteologer och liknande försöker predika. | |
| corlini | 2012-05-17 18:45 | |
![]() | vulcan, du har rätt i att det inte finns självklara sanningar i det du nämner här men det finns självklara samband. jag jämför med dina exempel: den som oroar sig en hel del för att något skall hända och det sedan händer är väl lika mycket bevis för att nagativ tanke kan orsaka negativ händelse som det är bevis för att saker händer ändå? den som startat 2 bolag och bägge gjort konkurs har lärt sig massor, det är sedan upp till den personen att utnyttja detta i 3e bolaget, nästan alla stora bolag ju faktiskt har kursat några gånger i tidigare former eller i sina dotterbolag. det är ett sätt (om än fult) att utveckla rörelser eller växa som företagare, bakslag lär och utvecklar. om människor i livskris eller tex depression drabbas lättare av vissa sjukdomstillstånd, vad säger det om possitiva människor? och när den possitiva drabbas av samma sjukdom är symptomen ibland mildare eller återhämtningstiden kortare. så vad säger det om tankens kraft att låta det undermedvetna mer än yttre faktorer och inre negativa faktorer dominera? att possitiva och optimistiska personer ligger bakom de flesta konkurser och "ras" är ju även det helt enl statestiken eftersom de flesta företag startas och drivs av possitiva och av optimister. utan dessa hade vi nog haft enbart statliga verk, det är denna klick människor som får samhället, arbetsmarknaden, börsen och den privata sektorn att faktiskt existera och gå runt. dessa bygger vår ekonomi. exempel är ju precis alla företagare från ingvar K och bill gates till bert karlsson. vad har de gemensamt? inte är det yttre omständigheters makt, arvsförutsättningar, slump och negativ tanke. alla exempel på sk "bevis" kan även tolkas på direkt motsatt vis ju. carlmartin. ja skuldbeläggningsfrågan i bokens budskap är en känslig och skör punkt. var drar man gränsen? jag tror individens dagssituation är till stor del skapad av just den individens tanke, personlighet och undermedvetna men visst drabbas folk av skit ändå. det avgörande är tankebanan som sedan avgör hur individen väljer att gå vidare och hantera händelsen. nyttja och växa, förändras och stärkas eller finna sig och inbilla sig att det är opåverkbara yttre faktorer, arv och slump? | |
| le-lou | 2012-05-17 18:53 | |
![]() | stioo och belägg nu, det som är bevisat är inte att människor med positiv livvsyn drabbas mindre av sjukdomar än andra. det handlar om DEPRIMERADE människor som får ett sämre immunförsvar. Depressiva tillstånd påverkar immunförsvaret, men det handlar inte om "vanlig deppighet" utan om just långvariga depressioner. Har inte ett skit med tankens kraft att göra utan om hormoner. Du kan inte "tänka" dig ur en depression, hur mycket du än vill det. Klarar du det, så var du inte deprimerad. | |
| limpan__2 | 2012-05-17 20:40 | |
![]() | "jag tror individens dagssituation är till stor del skapad av just den individens tanke" Gäller detta barn med eller vid vilken ålder börjar tanken ha denna kraft över tillvaron? | |
| corlini | 2012-05-18 07:11 | |
![]() | le-lou, är det vanligare att folk med positivt tänk blir deprimerade eller ligger det närmare till hands att folk med negativt tänk har lättare för att få depressioner? jag tror inte på depressioner, vet att många går omkring orkeslösa, håglösa och sjukskrivna men jag fattar inte det där ändå. tror det är direkt förenat med mentaliteten och psyket. men hur tror du att det är när det gäller sättet eller omfattningen av hur övrig sjukdom påverkar individen? jag vet folk som är hemma från jobbet bara för de säger sig ha 38graders feber, feber är inte ens en sjukdom! sånt kallar jag jävla gnäll. ta två alvedon och sätt igång menar jag. det finns olika sätt att se på sig själv - som svag, offer för omständigheter, arvsbetingad dagssituation, får vara nöjd som det är osv eller så söker man inga av dessa ursäkter att gömma sitt misslyckande eller sin feghet bakom utan man vågar faktiskt i alla lägen och man kör på. man lever bara en gång, fan för att vara negativ och bara "nöjd" utan att ha levt hela vägen och breddat sig. slösa energi och livstid på att kuva sig själv, feghet och negativt trams skulle jag aldrig göra. limpan, bra fråga det där med ålder. jag tror ju inte på att tanken kan "flytta berg" utan det jag talar om är att tankesättet kan förändra individen och tillslut blir detta tankesätt ett undermedvetet agerande och att den individen då skapar sin egen framtid och vardag lyckligare. jag tror människan är hyfsat omogen och barnslig fram till minst 20års åldern och att det behövs både misstag och lång tonårstid för att mogna mentalt. | |
| mz_lzrd | 2012-05-18 07:52 | |
![]() | "den som oroar sig en hel del för att något skall hända och det sedan händer är väl lika mycket bevis för att negativ tanke kan orsaka negativ händelse som det är bevis för att saker händer ändå?" Nej, det är inget bevis på någonting. Om jag tänker att en orkan kommer att ödelägga New Orleans, är det jag som framkallar stormen Katrina då? Hoppsan vad fel det kan bli, en liten förflugen tanke och en hel jättestad i ruiner =( Det ena måste följa av det andra. Om jag kan berömma mig själv för en lottovinst så måste jag även vara skyldig om mitt barn drabbas av cancer. (Barn är ju inte ansvariga, var vi väl överens om?) Positiva människor startar företag som blir lyckosamma, dem hör vi talas om. De positiva människorna som startar det ena döfödda projektet efter det andra och går in för saken med entusiasm och hängivenhet, de hamnar aldrig i featurereportage i de stora affärstidningarna. Man måste kombinera sin positivitet med kunskap, känsla, tur och skicklighet om det ska funka - och framför allt måste man ju GÖRA. Om Steve Jobs hade suttit på sin kammare och bara tänkt så hade det näppeligen blivit nån Iphone. | |
| mz_lzrd | 2012-05-18 07:54 | |
![]() | Steve Jobs var fö en hängig och misslyckad typ iom att han fick cancer och dessutom dog av den. Så går det nämligen när man bara självömkar och klagar och aldrig tar tag i sitt liv. | |
| corlini | 2012-05-18 08:11 | |
![]() | mz, du ser bara ytan, tänk efter lite. var realistisk nu, ingen kan tänka sig till en orkan. men man kan tänka sig till en personlig förändring i förhållningssätt till livet och omgivningen som förändrar förutsättningarna och öppnar upp möjligheter i livet. arv och miljö är inte ursäkter för mediokra liv och de är inte heller särskilt stora hinder. de är mestadels bara ursäkter och flyktvägar för självömkande och odrivna personer som inte orkar, ids, vill eller vågar. de possitiva människorna som startar det ena döfödda projektet efter det andra är de som till slut lyckas eller får andra att lyckas, det är dessutom de och deras likasinnade som inte misslyckas gång på gång som får hela den privata sektorn att finnas till, utan possitiva risktagare skulle vi inte ha några företag. sjuk kan man bli ändå, men isolerar man sig i självömkan då eller försöker man göra det bästa av situationen och ha kul in i det sista och gå med flaggan i topp? det är skillnaden mellan negativ och possetiv. kvaliten, lyckan, bredden i summan den dag du ligger med tårna i vädret och det är över. var du runt i världen och satte dina avtryck, hade kul, skapade minnen och lämnade andra med ett leende eller satt du anonym och grå i en sliten lägenhet och blev ihågkommen som en ganska trist typ om du ens blir ihågkommen mer än ett par månader. det är stor skillnad på liv och liv, och det är bara den enskildas tankebanor som gör skillnaden. | |
| mz_lzrd | 2012-05-18 08:33 | |
![]() | Glada människor har trevligare än sura människor. Det är roligare att vara glad än sur. Livet är festligare om man inte deppar. Vem kan säga emot? Inte Gullan Bornemark iaf: "Sudda sudda sudda sudda bort din sura min. Munnen den ska skratta och va glad! munnen din ska sjunga tralla la! Munnen har du fått för du skalla tralla, lalla, sudda sudda...!" osv. | |








