Spelrum
| Giraffen | 7 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 1 |
| Grisen Böjningslistan | 4 |
| Inloggade | 12 |
Mobilspel
| Pågående | 19 483 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Comeon - Ej medlem längre | 2010-01-19 21:16 | |
 | Jag anser att mina barn kan bli vad de vill. Jag sporrar dom att tro på sina drömmar och hjälper de så gott jag kan närmare de mål som de satt upp. Mina barn är födda i en "vanlig" arbetarfamilj men det behöver inte betyda att de måste bli arbetare. Jag har ofta långa, djupa samtal med mina barn om precis allt här i livet, gillar verkligen att umgås med dom och höra hur de tänker och vad de vill. Mina barn är 21 och 17 och min äldsta är väldigt framåt och har lyckats väldigt bra med det han utforskat än så länge. Jag känner någonstans att han är född att bli något mer än vanlig arbetare. han har så många talanger på sin lyra. Men med det vill jag inte säga att man är mindre värd om man väljer att ha ett ordinärt yrke och vara nöjd med det. det viktigaste i slutändan är ändå att de finner lyckan och glädjen i sina liv och med de arbeten som de väljer att utföra. Min yngsta däremot har inte lika höga planer men är ändå väldigt nöjd med det som ser som sin framtid. En innre lycka och harmoni är ändå det viktigaste och ett mål som de flesta föäldrar strävar efter att ge sina barn:-) | |
| Pingiskillen - Ej medlem längre | 2010-01-19 21:26 | |
| Mina döttrar ska gifta sig rikt och sonen spela fotboll. | |
| lolinonek | 2010-01-19 21:29 | |
 | Båda mina barn är supersmarta och kan bli precis vad dom vill när dom är stora. Båda har skinn på näsan och en järnvilja utan dess like, ingen sätter sig någonsin på dom. Dom kommer gå sin egna väg och bara därför bli vinnare på ett eller annat sätt, går man bara i andras fotspår kommer man aldrig först.... | |
| Zmurfy | 2010-01-19 21:32 | |
 | Intelligens kan ju komma i många olika former. Dock medför inte alla begåvningar chanser till något Nobelpris. Kanske är det just det som är problemet. Det finns ju, trots allt, intelligenta skogshuggare och korkade läkare. Det viktigaste är väl att prata med sina barn. Om allt och inget, Teletubbies, nyheterna, historia, tro, bilar, beteenden..ja vad som helst bara man pratar - och lyssnar. Om de sedan blir stabila,friska, trygga vuxna med en dos självförtroende och en dos självdistans, borde alla föräldrar vara oändligt tacksamma. Oberoende av hur långt de går med studierna. | |
| Sangria | 2010-01-19 21:37 | |
| Lolinonek-hur menar du när du säger supersmarta? Är det i dina ögon eller har dom testats "supersmarta" Det är ju i mina ögon inget att önska sina barn att verkligen vara högintelligenta för dom barnen får nästan kämpa mer än normalbegåvade då skolan ofta har otroligt svårt att tillfredställa dessa barn och dom inte alltför sällan blir stökiga och struliga av ren tristess. | |
| lolinonek | 2010-01-19 21:48 | |
| dom är inte testade supersmarta men Bvc har alltid sagt att dom är väldigt före sin utveckling, Min stora dotter är tyvärr understimulerad så mycket kommer i agressioner och Bup är inkopplade. Det är svårt att hålla igång ett sånt barn. | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-01-19 21:55 | |
| Min son slår mig på fingrarna för det mesta. Så jag tror han är ganska skillad. | |
| Satyra | 2010-01-19 22:05 | |
 | Håller med Comeon i mycket av det hon skriver. Har också alltid pratat väldigt mycket med mina barn (nu 26 och 18 år gamla) - om allt mellan himmel och jord, stort som smått! Och alltid varit nyfiken på hur de tänker/känner/tycker i olika sammanhang. Tror att själva grunden för en människas trygghet och förmåga att utvecklas, vara självständig och våga följa sina drömmar/sitt inre ligger just i det - att man känt sig behövd och betydelsefull. Att det funnits ett engagemang. Det plus fasta, konsekventa regler. Tror inte ett skit på att man ska vara kompis med sina barn (vilket många verkar sträva efter mest ...) - man ska vara förälder, punkt-slut. Har aldrig pratat babyspråk med mina ungar - är inte den typen helt enkelt, lika lite som jag använt något särskilt "gullegull"-språk med mina djur (hundar och katter). Skulle för mig kännas som teater och jag tror ärligt talat också att det gynnar barnen om man inte förställer sitt språk med dem. (Tyvärr svär jag väldigt mycket, men det gör inget av mina barn, tack och lov. :-O ;-)) Har inte satt upp några dröm/utvecklingsbegränsni ngar. Är själv uppvuxen med en mor som ofta sa: "Du kan bli precis vad du vill" och det har jag försökt få mina barn att känna också. (Man ger sig ju oftast ändå inte in på områden man känner att man varken behärskar eller har talang för så det hela selekterar nog sig självt ändå). ;-) Hur intelligenta de ÄR vet jag inte i siffror men ingen av dem har haft svårt för sig i skolan och båda besitter dessutom ett stort hjärta/empati. :-) Oj, undrar om jag överhuvudtaget svarade på grundfrågan? :-O hahaha Jomen bitvis i alla fall, tror jag väl. ;-) | |
| Miss Yoco - Ej medlem längre | 2010-01-19 22:33 | |
| Utan att veta hur det egentligen har gått till, och utan att behöva skryta, så kan jag bara konstatera att jag har dom bästa barnen man kan ha. De är högintelligenta, viljestarka, ambitiösa, empatiska, intuitiva, med hög social kompetens, men har samtidigt friskt mycket integritet, ekonomiska och omtyckta mm. Nej, jag har aldrig talat "barnspråk" med mina. Anpassat tonläget och innehållet visserligen, men har försökt att från första början ge mina barn ett rikt, varierande språk, och aldrig tvivlat på deras förmåga att förstå.... Minns t.ex vid ett tillfälle då jag åkte tåg med mina barn och råkade dela kupé med en annan mamma och hennes barn, och vid ett tillfälle sade jag något åt min, då ettåriga, dotter och denhär mamman tappade hakan, såg på mig med stora ögon och frågade hur gammal dottern var. Ett år, sade jag och hennes undran blev då, att hur jag kunde prata så avancerad med en ettåring? Och själv blev jag väldigt förvånad över hennes reaktion. För varför inte? Min dotter förstod ju precis vad jag hade sagt, det såg ju både jag och den andra mamman... Ibland undrar jag hur stor betydelse det haft, men det som har varit centralt för vårt/mitt förhållningssätt till mina/våra barn har bland annat varit, att de _fick_verkligen_vara_barn _ så länge de var små, busiga, aktiva, kreativa. De fick ta plats, fick uppmärksamhet, fick följa med oss överallt, och framförallt, de _har_inte_ suttit framför datorer mer än högst begränsad. Och än idag så har de inget större intresse av att hänga framför datorer... - Att _jag_ sen en dag skulle komma att hänga här på dethär viset, fanns inte ens tidigare i min föreställningsvärld. ;DD - Och jo, mina barn har kapacitet och bli vad de vill. | |
| Larvbrud - Ej medlem längre | 2010-01-19 22:51 | |
| Ni svarar riktigt bra trots att frågorna är flummiga och lite obehagliga :) Mina föräldrar lade nivån ganska högt. Tror inte det var en medveten strategi. Jag är glad över det och glad att de såg på mig som en person som i alla fall hade potential att hänga med. Även om jag inte alltid gjorde det. Fast om jag hade stött på stora motgångar i skolan hade det nog varit ganska pressande att ha föräldrar som inte insåg mina begränsningar. | |
| le-lou | 2010-01-19 22:53 | |
 | jo det är ju alltid så. små eller stora fel på andras ungar men inte på mina barn :) Denna tråd tenderar att bli en ren skryttråd och inget annat. Föräldrar som vill skina lite extra genom att förklara hur de pratat med sina barn, hur de låtit deras barn vara det och det andra och bla bla bla. Så här är det: Alla barn är smarta/intelligenta av naturen i någon utsträckning och även smarta barn som växer upp även utan att få sin "smarthet" bekräftad, är fortfarande just det. Smarta. Intelligenta. Ett barn kan komma från de mest ringrostiga förhållanden (verbalt, socialt, kärleklöst osv) och ändå hamna i skolbänken i slutändan och fullständigt skina. Sedan kan mycket annat hamna snett - jag säger varken bu eller bä, men jag säger att folk borde ta och komma ner från sina höga föräldrahästar ett tag. Och visst, föräldrar kan uppmuntra saker som studier tex, men lura dig inte själv att det är du som "fixat" till ditt barn så att barnet blivit intelligentare än genomsnittet. För det har du inte, andras barn är minst lika smarta och intelligenta om du frågar deras föräldrar. | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-01-19 22:56 | |
| Min son är bara bra...inget skryt med det. Jag behöver ingen utlägggning. | |
| Miss Yoco - Ej medlem längre | 2010-01-19 23:00 | |
| le-lou, du borde inte missunna varken dig själv eller någon annan att vara stolta över sina barn. Skryttråd? Än sen? Låt den vara/bli det då. | |
| Bitte - Administratör | 2010-01-19 23:04 | |
 | >>le-lou och anneli 72 kan bara hålla med er oavsett om mina barn studerar vidare eller inte oavsett vad dom gör i sina liv så är dom alltid mina barn och mina ögon bäst.. Det handlar väl inte om vad man är utan vem man är som person och människa , Bitte mamma till 3 grabbar | |
| Bitte - Administratör | 2010-01-19 23:07 | |
| En sak till ofta då föräldrar "driver" barn till studier eller att måste delta i vissa idrotter så handlar det om att på något vis förverkliga sina egna misslyckanden genom barnen , har under mina år inom idrotten sett detta ofta Bitte | |
| Larvbrud - Ej medlem längre | 2010-01-19 23:08 | |
| le-lou: Frågan är handlar delvis om vilken nivå man lägger sig på. Så det är inte så konstigt att folk berättar hur de har gjort med sina barn. Oavsett om barnet är normalbegåvat eller bäst i klassen kan föräldern försöka att lägga sig på barnets nivå eller vara kvar på sin egen nivå. | |
| Sporten4 | 2010-01-19 23:17 | |
| Dagens avkomma presterar sämre än sina föräldrar generellt . Vad det beror på är svårt att säga slappheten i skolan (kravlöst, dålig ordning), för många aktiviteter, konkurrens med data (spel, blogg etc), kost etc. Svensk ekonomi kommer att bli sämre pga det så "sossarnas" bidragskonto minskar succesivt (vilket det gjort nu under 30 år). | |
| Hillegnu | 2010-01-19 23:17 | |
 | Jag har bara A-barn:-) | |
| vonne_ | 2010-01-19 23:18 | |
 | Larvbrud jag har sex barn och fem barnbarn, och jag fattar inte vad du vill komma. | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-01-19 23:18 | |
| Tack ,bitte. Sonen är bra..så är det. | |
