Spelrum
| Giraffen | 19 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 16 |
| Inloggade | 35 |
Mobilspel
| Pågående | 22 645 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| ANDERStG | 2012-03-01 18:56 | |
 | Ja, låt oss anta att observatören är en rättrogen som aldrig missar morgonbönen vid sin lilla oas där himlen alltid är klar. | |
| mrperfect | 2012-03-01 19:11 | |
 | Det beror på var vi står på jorden. Allt mellan 365/2 - 365 | |
| ANDERStG | 2012-03-01 20:04 | |
| mrperfect: Med det resonemanget blir väl nedre gränsen 1. Se: www.smhi.se/kunskaps...an g-1.4179 Men observatören befinner sig alltså vid en oas, i bokstavlig betydelse inte bildlig. Det utesluter polcirklarna. | |
| Radagast | 2012-03-01 20:07 | |
 | 364 eller 366. | |
| ANDERStG | 2012-03-01 20:17 | |
| Ett sideriskt dygn är 23 timmar 56 minuter. sv.wikipedia.org/wik...ri skt_dygn Det är just den fråndragna snurren som ger oss ungefär 24 timmars dygn. Radagasts svar 364 är alltså korrekt om ett dygn definierats som "tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där", vilket är den rimliga definitionen | |
| ANDERStG | 2012-03-01 20:18 | |
| Hur många soluppgångar i medeltal om ett dygn betyder 24*3600 s enligt nuvarande definition? | |
| ANDERStG | 2012-03-01 20:19 | |
| Nä, nu yrar jag. 365 dygn är rätt svar med dygnsdefinitionen "tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där". :) | |
| ANDERStG | 2012-03-01 20:21 | |
| Radagast kan svara på den alternativa frågan med lämpligt antal gällande siffror. | |
| ANDERStG | 2012-03-01 20:21 | |
| När ska vi få en editfunktion? | |
| mrperfect | 2012-03-01 20:30 | |
| Ifall man befinner sig norr om polcirkeln så går inte solen upp på vintern på sommaren går den upp en gång sedan går den inte ner förrän efter ett antal dygn däremellan beter solen sig som vanligt, ifall man är vid en oas, dvs ett vattenhål nära ekvatorn så blir svaret förstås 365 :) | |
| vulcan | 2012-03-01 22:35 | |
 | När vi nu pratar om soluppgångar och oaser i öknen så låt oss skänka en tanke åt den geniale Eratosthenes som utifrån en uppgift om att solen stod i zenit i en liten stad i nuvarande södra Egypten, men åstadkom en viss skuggning när den lyste på en obelisk i Alexandria förstod att detta berodde på jordytans krökning och efter en uppmätning av avståndet med hjälp av skuggvinkeln beräknade jordens hela omkrets till ett svar som bara slog fel på några procent från det verkliga. det är väl ungefär så mycket jag har att bidra med i matematiktråden. Dock slog jag Anders i senaste Scrabble-SM, så helt bakom flötet kan jag inte vara :-) | |
| vulcan | 2012-03-01 22:36 | |
| ... detta gjorde han alltså för mer än 2200 år sen. | |
| ANDERStG | 2012-03-02 08:14 | |
| Jag hade solen i ögonen, SM i Kiruna 2012! :) Svar på den alternativa frågan: 365*24*3600/(23*3600 + 56*60 + 4) - 1 = 364,9997 Jag får återkomma med dåligt förberedda frågor en annan gång. | |
| ANDERStG | 2012-12-21 09:37 | |
| Champions League-lottningen gav samma utfall som repetitionen dagen före. Uppgift: beräkna sannolikheten för detta med de angivna begränsningarna och under antagandet att lottningsproceduren gör varje tillåtet utfall lika sannolikt. sports.yahoo.com/blo...-- sow.html | |
| ANDERStG | 2012-12-21 09:39 | |
| Varför håller man en öppen repetition av "dragning ur skålar"? | |
| KjellAnders | 2012-12-21 10:20 | |
 | Ja Hur svårt kan de vara att ta en boll ur en skål. | |
| JesusGudsson - Ej medlem längre | 2012-12-21 10:46 | |
 | svårighetsgraden för bolldragning ur skålar ökar ju djupare skålen är, ju kortare armar man har och vart skålen står i förhållande till bollplockaren. DET vill jag se en formel för. | |
| Nawth - Ej medlem längre | 2012-12-21 12:42 | |
| Jesper Blomqvist sa en gång att vin ska smaka som saft, så för honom gäller väl dielektricitetskonstanten för vakuum (i huvuet) 8,854. | |
| ANDERStG | 2013-09-04 15:42 | |
| Jag tycker mig minnas att en gåta om oändligt många dvärgar i en rad har återgivits här någon gång. I en mer korrekt (och ursprunglig?) variant är det oändligt många fångar med hattar: en.wikipedia.org/wik...g_ Solution Råkade på det via en humoristisk artikel i Mathematical Intelligencer (antagligen inte tillgänglig utanför universitetsnätverk): link.springer.com/ar...01 2-9353-5 Det drar urvalsaxiomet till sin spets. Går ekvivalensklasserna av "nästan lika"/"asymptotiskt sammanfallande" sekvenser att karakterisera på något fint sätt? Annars kan det bli svårt att lära den genomsnittliga fången att välja representantsekvenser. | |
| kajix | 2013-09-07 10:11 | |
 | "Går ekvivalensklasserna av "nästan lika"/"asymptotiskt sammanfallande" sekvenser att karakterisera på något fint sätt?" Jag kan nog inte det. | |
